Rehabiliteringsmedicin
Rehabiliteringsmedicin omfattar kunskap och kännedom om begreppen funktionshinder, handikapp, arbetsförmåga och rehabilitering, framför allt kvalificerade rehabiliteringsåtgärder för personer med omfattande aktivitetsbegränsning pga. långvariga smärttillstånd, funktionsnedsättning i centrala eller perifera nervsystemet, i rörelseorganen eller i multipla somatiska funktioner, såväl medfödda som förvärvade.
Rehabiliteringsprocessen bygger på en helhetssyn på den funktionshindrade och dennes situation med både medicinska och sociala mål. Rehabiliteringsmedicin präglas alltmer av en neurobiologisk ram men betonar samtidigt helhetssynen och vikten av åtgärder av såväl medicinsk, psykologisk, social som arbetsinriktad natur.
Ett teamorienterad arbetssätt med interdisciplinär inriktning är utmärkande för ämnesområdet. Rehabiliteringens yttersta mål är att göra personer med funktionsnedsättning och oförmåga till så aktiva livsdeltagare som möjligt och därmed återställa livstillfredställelsen för den enskilde.
